Läser idag Sakarja 8. Rubriken i bibel 2000 är ”Räddning i den kommande tiden”
Det är ett fantastiskt kapitel som uppmanar oss att fatta mod och inte vara rädda.
Själv behöver jag all uppmuntran som går att få, när grundpelarna i våra samhällen svajar. Också inför den kommande domsöndagen känner jag vikten av att än mer förstå att det är helt avgörande att ta ställning och inte bara flyta med i ”main stream” – det finns ett hopp, det finns en räddning, men det finns också ett oerhört mörker som vi så tydligt ser runt omkring oss. Det finns ”två utgångar” som de kunniga brukar uttrycka det.
Gud letar efter våra hjärtan, han önskar en relation med oss som hela tiden får förnyas, Gud vill att vi skall hålla blicken på honom för att inte tappa fotfästet och komma ur kurs. Gud har lovat att finnas där, att leda oss och han har också uttryckt att ”störst av allt är kärleken”. Det är det här vi behöver predika utanför våra kyrkor idag.
Sakarja 8:23 landar alldeles speciellt i mitt hjärta idag.
23)Så säger Herren Sebaot: När den tiden kommer skall tio män av olika folk och språk gripa tag i mantelfliken på en judisk man och säga: ”Vi vill följa er, vi har hört att Gud finns hos er.”
Min längtan är att få berätta för människor att det finns hopp, att det finns räddning och jag ber om vishet, kraft och mod för att få sprida evangelium.
Med önskan om en välsignad dag
/Anna-Karin
PS. i söndags på stationen i Herrljunga fick jag vittna för två damer i samband med att vi väntade på tåget till Stockholm. Jag frågade dem vad de tyckte om uttrycket #prayforparis och sedan var dialogen igång. Ett härligt samtal där en längtan efter trygghet och tröst uttrycktes och jag fick på en kall perrong berätta om att Jesus bor i mitt hjärta, och att det är Jesus som ger mig trygghet och tröst. Jag fick berätta att Jesus letar efter oss och vill ha en relation med oss, han vill gå med oss och har dessutom lovat att leda våra steg. DS.