Häromdagen gjorde jag ett inlägg på facebook – det är verkligen inte varje dag jag gör det (nu för tiden)
Jag satt på tåget hem från skolan i Bromma. Gjorde en statusuppdatering där jag meddelade mina vänner och bekanta om att
”jag är alltid på väg, bara så att ni vet ”
Jag fick oväntat många svar på mitt simpla inlägg. Bland annat länkade en god vän min absoluta favoritlåt av SALT, ”På väg”. Igår på morgonen klickade jag på länken och lyssnade på låten, med ett stort leende på läpparna sjöng jag med i refrängen, vilken text, vilken musik, vilken röst.
När låten var slut började fler spår från skivan ”Tidlöst spel” spelas upp.
Katarina Milton fortsatte briljera, berätta, fundera och musiken förstärkte texten.
Jag lyssnade på musiken i telefonen och lät den spela när jag bäddade sängen, då helt otippat händer det – en textrad från låten ”En del med allt” dimper ner i mitt hjärta – en pusselbit som jag letat efter länge får en plats. Mina tårar började forsa utmed kinderna – just det ! Det är ju såhär det är. Textraderna blev gudomliga och det kändes som om Gud själv talade till mig ! Jag lyssnade på låten igen – och kände samma sak igen. Jag lyssnade på låten en tredje gång och Gud fortsatte säga samma sak.
Du kanske inte tror på det gudomliga, du kanske måste förstå, eller som Tomas tvivlaren, se, för att kunna tro. Det är helt ok, men att höra Gud kanske inte så svårt som vi ibland vill få det till. Det mest problematiska med att höra Gud kanske är vi själva. Vi vill ju så gärna att det skall ske på vårt sätt !
Jag har slutat försöka förstå för länge sedan, jag har kastat mig ut, vågat gå och jag är med om mindre och större under hela tiden. Jag tvivlar och är frustrerad på Gud flera gånger i veckan, men jag fortsätter gå och helt otippat flyttar han mig sju steg fram på spelplanen….helt plötsligt fick jag liksom ett helt frivarv – bara sådär.
Jag var inte beredd, jag hade inte pratat med Gud om just detta på ett tag, men när jag bäddar min säng en vanlig tisdag, då kom svaret.
TACK Jesus för att du är med i allt, i alla tankar, alla känslor och alla situationer. Du är luften jag andas, du är alltings skapare. Jag är tacksam att jag har fått höra om dig och att jag enkelt, opretentiöst och barnsligt bara kan tro att du ÄR.