Kom sent. Slank in i kyrksalen och satte mig nästan längst bak.
Samlingen inleddes med ord från en av författarens texter. ..
”jag ber att denna morgon ska bli början på något nytt.
Det var här någonstans allt började en gång,
en vilsen längtan och hur du löste mina tvång.”
Mitt hjärta liksom öppnades, och stod på vid gavel den dryga timma som Michael Jeff Johnson pratade om sin nya bok, spelade sin musik och berättade varifrån hans sång kommer.
Med en ödmjuk ton, men med en kristallklar riktning lät han oss förstå att det är Guds hjärta som slår inom honom. Det är sången till Gud, och om Gud som är hans puls.
En enkel och självklar förklaring som fick mig att förstå att utan Guds puls och andetag är jag ingenting.
Michael berättade om hur han brottas med ångest och hur han är helt tvungen att hålla sig nära Jesus för att överleva. Närheten gör att han och Jesus andas samma andetag.
Jag är så berörd av Michaels berättelse, av hans ärlighet och av hans innerlighet. Vilken gåva han är till oss runtomkring. Glad och tacksam för att mitt hjärta fick stå på vid gavel en vanlig kväll i början av april.
”Det var här någonstans allt började en gång…”